Här kommer ett snabbt inlägg innan jobbet. Skriver mer om resan senare. Måste bara dela med mig om att alla kompetenta personer på resan (dietister, träningsinstruktörer osv), alla dem, ALLA, sa att kilomål är det sämsta målet! Hahaha! Jag skönk ner på stolen och skämdes lite. Men de berättade väldigt bra om varför och hur vi alla kan tänka istället. Återkommer om det.

Såååååå... jag funderar på att ändra min målsättning och skrota de återstående 23 kilona och omformulera till bättre och kanske lite mer snälla mål. Ska fundera vidare. Det är ju denna vändan som jag ska satsa. Nu jag vill att förändringen ska vara varaktig. Då kanske jag ska vända på hela steken. Tänka känsla istället för prestation. Prestationer finns ju överallt, kanske är det hos oss själva vi ska försöka släppa det? Dags att tänka att jag redan är bra, bara att försöka må ÄNNU bättre och inte vilja förändra för att just förändra sig själv, mer för att må bra i vardagen. Förstår ni vad jag menar? Jag tycker att jag svamlar såhär på morgonen då det är dags att snöra på sig kängorna och köra till jobbet.

Vad tror ni? Är det dags att släppa prestationen och börja bara göra utan krav?